Tillbaka till det hårda livet i Finnskogen

Finnskogens historia är fylld av livsöden.
Finnskogens historia är fylld av livsöden.

Tillbaka till det hårda livet i Finnskogen

Vid finntorpet Ritamäki i skogen ovanför Lekvattnet i nordvästra Värmland var det inte lätt att överleva. När rödsoten slog till i mitten av 1850-talet förlorade mannen i huset hela sin familj. Fyra barn och fru. I kampen för ett fortsatt liv behövde han först och främst en ny livskamrat. Med sin nya hustru fick han ytterligare fyra barn, som dessutom fick samma namn som dem i den första kullen.

Text: Katarina Averås  Foto: Øyvind Lund

Finnskogens historia är fylld av livsöden. Sune Lekemark, Lekvattnets hembygdsförening, delar gärna med sig av bygdens historia och berättar om människor, hantverk, arbete, det speciella svedjebruket, magi, mystik och allt annat som hör till. Den stora finska invandringen till gränstrakterna mellan Sverige och Norge startade på 1600-talet.

– Skogsfinnarna var sega och fick tåla mycket av både fysiska och psykiska påfrestningar, säger han. Ritamäki ser likadant ut idag som 1840. Den sista familjen flyttade härifrån så sent som 1964. Här fanns aldrig några bekvämligheter. Ingen väg, el, vatten eller avlopp.

Införde svedjebruket

Det var hertig Karl, sedermera kung Karl IX, som uppmuntrade finnarna att bege sig mot Sverige. Skogarna längst i väster var i stort sett obefolkade och han ville med hjälp av nybyggarna skaffa sig ett skydd mot norrmännen. Finnarna tog med sig sitt speciella sätt att odla upp ny mark. De högg ner skogen och brände den därefter. I den kvarvarande askan planterade de sin råg vilket gett upphov till ordet svedjebruk.

Där de slog sig ner byggde de även sina bostäder. Till att börja med en mindre timmerbyggnad som tjänade som bastu, torkria och även bostad. Efterhand följde rökstuga, kokhus, härbren, lador och ladugård. Senare kompletterades många rökstugor med en så kallad svenskstuga med öppen spis och skorsten.

Det är dessa gårdsmiljöer som fortfarande bevaras av Lekvattnets och andra hembygdsföreningar i dagens svensk-norska Finnskog.

Gammal älsklingsrätt

– Namnen på gårdar, berg och sjöar runt omkring vittnar om finnarnas närvaro, berättar Sune. Människorna fick dock nya efternamn när de skulle skrivas in i kyrkan. Mina egna förfäder hette Suuroinen, men det blev till Samuelsson.

Att öppna dörren och komma in i rökstugan på Karmenkynna känns ungefär som att krypa in i en eldstad. Här eldades det utan skorsten, röken stabiliserade sig upp mot taknocken. Röken ansågs vara nyttig för hälsan.

En historisk utflykt till Lekvattnet består med fördel även av en äkta Finnskogsmåltid. Motti med fläsk är numera inte nödmat utan en traditionell älsklingsrätt för många av besökarna. Den som bara vill fika kan istället välja till exempel hemgräddade våfflor. Huset är också en utställning av gamla verktyg och redskap, samtidigt som det finns en hel del nyproducerat hantverk att både beskåda och köpa. 

Jobbmöjligheter

Ett nytt intressant jobb är en god anledning att flytta till Värmland. Det behövs många fler värmlänningar inom flera av länets branscher..

Personlig rådgivning

Vi vill ge dig värdefull information om hur det är att leva och bo i Värmland. Här hittar du länkar och annan nyttig information. Läs mer

#Skönavärmland

Det finns säkert något du tycker är extra skönt med Värmland. Ta en bild, lägg upp den på Instagram och tagga #skönavärmland. Sedan är det bara att njuta.

Läs mer