Ny rapport visar att det regionala tillväxtprogrammet skapar sammanhang.
Tre av fyra personer, som har tillfrågats, svarar JA på frågan om "det regionala tillväxtprogrammet har gjort att Du som enskild aktör ser dig och ditt arbete som en del i ett större sammanhang".
En ny rapport från Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling, vid Karlstads universitet visar att det regionala tillväxtprogrammet i väsentlig grad har medverkat till detta. Studien bygger bland annat på en enkätundersökning till personer som deltog i det Årliga VärmlandsMötet våren 2006. Svarsfrekvensen är så hög som 80 procent. Detta pekar på en stor uppslutning kring programmet och dess genomförande, säger Åsa Rydin, projektassistent vid Cerut, som genomfört studien.
Det regionala tillväxtprogrammet för Värmland:"Hållbar värmländsk växtkraft 2004-2007" togs fram i bred process. Utifrån grundläggande synsätt för den nya regionala utvecklingspolitiken i Sverige formulerades två övergripande syften med programmet, nämligen
* att Värmland skulle betyda mer för Sverige
* att Värmland skulle dra mer åt samma håll
Det första syftet innebär att Värmlands bidrag till den nationella tillväxten skall öka. Mycket talar för att de senaste årens utveckling pekar på att detta är ett faktum, enligt planeringsdirektör Bengt Dahlgren vid Länsstyrelsen. Det senare syftet ställer krav på tydligare sammanhang för det som görs och mer systematik i det regionala utvecklingsarbetet.
Viktiga syften med programmet är att det skall medverka till ökad systematik, ökad samsyn, en mer öppen dialog och mer gemensamma tag i länet. På frågor om det regionala tillväxtprogrammet har medverkat till detta svarar drygt 60-75 procent "i mycket hög grad" eller "i ganska hög grad". Självfallet skulle man gärna ha sett ännu högre tal, menar
planeringsdirektör Bengt Dahlgren på Länsstyrelsen. Men resultaten visar på en god grund utifrån vilken vi kan utveckla det regionala utvecklingsarbetet och kommande program för detta.
Det regionala tillväxtprogrammet innehåller 15 strategier. Varje strategi har ett syfte. Studien visar att dessa syften säkerligen kunde ha formulerats tydligare. Ibland handlar syftena således mer om formen för arbetet än vad det kanske skall leda till. De som har svarat på enkäten har också ombetts att värdera måluppfyllelsen av strategierna. Svaren bygger självfallet mycket på känsla. Den nära eller faktiska kunskapen om vad som har hänt och hur situationen är varierar naturligtvis från person till person. De strategier som har bedömts ha en relativt tydlig måluppfyllelse handlar till exempel om Gränsregional samverkan, i första hand med Norge, Profilera Värmland, Forskning och utveckling, Attraktiv livsmiljö, Infrastruktur, Klusterutveckling, samt Kultur och upplevelseindustrin. Några strategier som har en otydligare måluppfyllelse är de om Mångfald som resurs, Folkhälsoarbete, Lokal utveckling samt Miljödriven affärsutveckling. Kanske pekar resultatet, enligt Bengt Dahlgren, på att det råder delade meningar om dessa strategiers roller som "egna" områden inom ramen för det regionala tillväxtarbetet.
Rapporten visar också att allt fler rapporter av utvärderande karaktär tas fram i länet, som en del av ett mer lärande eller systematiskt arbetssätt. I rapporten nämns således ett 30-tal sådana rapporter som har bäring på det regionala tillväxtarbetet. Många av dessa rapporter har tagits fram av Cerut, som enligt Bengt Dahlgren "allt mer utvecklas till och bör kunna ses som ett FoU-stöd till det regionala utvecklingsarbetet". Sammantaget innehåller rapporterna mycket kunskaper om och erfarenheter från det regionala utvecklingsarbetet. Kännedomen och kunskapen om sådana rapporter bör enligt studien kunna förbättras.
Ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna och därmed slutförandet av det regionala tillväxtprogrammet har fr o m den 1 januari tagits över av Region Värmland. I rapporten pekas avslutningsvis på betydelsen av fortsatt kommunicering av tillväxtprogrammet och dess resultat samt av att goda exempel synliggörs. Jag delar dessa synpunkter framhåller Anders Olsson, tillväxtstrateg på Region Värmland, liksom rekommendationen att inte frångå RTP:s upplägg och karaktär alltför mycket i det kommande arbetet med regionalt utvecklingsprogram. Intentionerna om att gå vidare utifrån RTP i detta arbete är, enligt Anders Olsson, tydliga.
Kontaktpersoner;
Bengt Dahlgren, Länsstyrelsen Värmland, tfn 054-19 70 33, mobil 070-376 44 50
Anders Olsson, Region Värmland, tfn 054-701 10 25
Åsa Rydin, Cerut, Karlstads universitet
Rapporten RTP i Värmland finns att ladda ner som pdf-fil på www.cerut.kau.se
